Ärkeängeln Michael och Halschakrat
Vi åker upp till 9:e dimensionen, Alhena och jag, efter att ha busat och lekt med mina kattdjur och min lilla barnängel Sambinita. När jag klivit av min enhörning går jag som vanligt till den underbara trädgården. På vägen dit ser jag flera skepnader och en del ser jag höjer armen till hälsning och jag hälsar tillbaka.
Inne i trädgården blir jag stående vid den vackra fontänen. Det porlar så vackert och ljuset bryts i regnbågens färger i vattnet när det faller ner. Ur tomma intet dyker så en bänk upp strax bakom mig och jag sätter mig och njuter av stillheten och det vackra skådespelet i fontänen.
Efter en stund känner jag att någon närmar sig från vänster, ingången till trädgården där jag kom ifrån. Jag vänder huvudet åt vänster och jag ser att jag hade gissat rätt. Det är Ärkeängeln Michael som kommer. Vi ler kärleksfullt mot varandra och han kommer och sätter sig på bänken bredvid mig. Han ger ett tydligt maskulint intryck och han har en lång vit skir klädnad på sig, över den en klarblå öppen väst som är lika lång som klädnaden och över den har han en lika skir och halvgenomskinlig jacka över. Den blå västen skymtar genom det skira tyget under jackan, kanterna på västen syns vid öppningen på jackan och skapar två långa blå linjer från halsen ner till klädnadernas nederkant. Mycket vackert.
– Hej Lena, tack för senast.
– Hej Michael, tack själv. Du är en ovärderlig hjälp för både mig själv och för dem vi behandlar med Stjärnchakrahealing.
– Vi är ett bra team, eller hur?
– O ja.
– Vet du varför jag är här nu?
– Jag gissar att du är Ärkeängeln för halschakrat, har jag rätt?
– Du har helt rätt, Lena. Kan du gissa varför?
– Jag tror det beror på att ord kan både förena men också skilja åt.
– Bra, du är helt inne på rätt spår. Ord kan vara lika vassa som ett svärd, skära sönder men ord kan också hela och förena.
– Om jag minns rätt så är de första orden i bibeln ”I begynnelsen var Ordet.” Ordet i det här fallet kan väl förknippas med Gud eller som jag börjat kalla Källan: FaderModer? frågar jag.
– Ja, i begynnelsen fanns bara en energi, ett väsen, en Källa som allt, och jag menar allt, har sitt ursprung. Det första som hände var att Källan formulerade ett Ord och i och med det var skapelsen igång. Det är skapelsen som gör att Källan kan uppleva skapelsen och det görs genom oss. Ju lägre frekvens eller dimension desto mer detaljerat och finstilt blir upplevelsen.
– Det känns helt logiskt, utbrister jag.
– Ja, du har så lätt att tänka logiskt, skrattar Michael. Men för att återgå till halschakrat så handlar det om att kommunicera, verbalt, skriftligt eller energimässigt. På alla plan kan man hela eller söndra. Du har en enastående förmåga att använda ord, Lena, det är därför du kan hjälpa andra bara genom att prata eller genom att skriva. Dessutom har du en stor förmåga att kommunicera med andra dimensioner. Häromdagen jobbade du tillsammans med din vän från elfte dimensionen och du utvecklas hela tiden.
– Jag är väl inte ensam att göra det här, jag känner lite press här, svarar jag försiktigt.
– Du är absolut inte ensam, det finns en hel del ljusarbetare på Jorden och de ökar snabbt i antal nu. Du har börjat träffa fler och tillsammans gör ni ett otroligt jobb. Ni gör det ni kan bäst, var och en på sitt sätt. Ni är unika i ert sätt att jobba och så ska det vara. Ni behövs alla för att ni ska kunna nå alla. Ni är på olika nivåer och i olika utvecklingsfaser, precis som det ska vara, utifrån dem ni ska hjälpa. Du kan bara vara snäppet före i utveckling jämfört med de du ska hjälpa, är det för stor skillnad, ja då kan ni inte förstå varandra. Det är som om någon som går gymnasiet försöker lära den matematiken till de som precis börjat skolan, det funkar inte. Men en som går tredje-fjärde klass kan hjälpa dem som går första och andra.
– Ok, jag ska försöka sänka kraven på mig själv. Inte lätt, men jag jobbar på det.
– Ta det bara lugnt, Lena. Eller som det står i bibeln att vi änglar säger när vi interagerar med er människor ”Varen icke förskräckta, se jag bådar er en stor glädje”, säger Michael och ler.
– Det är väl precis det som änglarna lär ha sagt till hedarna den natten Jesus föddes, fnissar jag.
– Ja, det står visst så i er bibel. Nu känner jag att du är nyfiken på något, eller hur?
– Ja, ditt svärd faktiskt.
– Det här?
Ett svärd dyker så upp tvärs över våra knän. Ett stort långt gnistrande svärd med ett otroligt vackert handtag. Enkelt, men otroligt vackert. Jag kan bara inte låta bli att nudda försiktigt vid det med fingertopparna och känner en fantastisk energi stråla ut från den. Eggen är vass men ändå inte. Det är svårt att förklara, som om svärdet väljer när det ska vara vasst.
– Har du använt svärdet någon gång? frågar jag försiktigt.
– Du menar om jag har svingat svärdet i en strid?
– Ja.
– Ja, men inte på Jorden. Jag har försvarat Jorden från yttre faror. Men mitt svärd fungerar inte som ett fysiskt svärd, det är mest en symbol och när jag svingar det utgår en energi, jag hugger, slår eller fäktar inte med det som ett fysiskt svärd.
– Det förklarar saken, svarar jag. Jag har funderat mycket på ditt svärd och inte lyckats riktigt få ihop det men nu faller alla mina funderingar på plats. Tack Michael.
– Varsågod, Lena.
Svärdet tonar bort och är helt borta. Jag är så tacksam för att Michael delat med sig om sitt svärd, jag känner mig privilegierad.
– Jag tror vi är färdiga med halschakrat eller vad tror du, Lena?
– Är det något speciellt vi människor bör tänka på när det gäller kommunikation?
– Bara det att det du sänder ut kommer tillbaka, på ett eller annat sätt, precis som regeln om orsak och verkan. Verkar det sunt?
– Absolut. Tack Michael.
– Då tror jag vi avslutar. Du får ha det så bra tills vi ses igen och jag har på känn att det inte dröjer särskilt länge.
– Vi ses Michael, ler jag med hela ansiktet till honom.
Han lägger armen om mina axlar och trycker mig närmare honom i en kort kram innan han står upp och leende börjar gå bort och ut ur trädgården. Jag sitter kvar och ser länge efter honom, även sedan han försvunnit.
Så dras blicken till fontänen igen och som om en magnet drar den mig till sig. Jag ställer mig upp och går fram till den, väl där sträcker jag ut handen och fyller den med det gnistrande vattnet. Jag längtar efter att dricka men då handen börjar röra sig mot min mun stannar jag till och tänker att jag kanske inte har tillåtelse. Jag sänder i tanken ut en fråga om jag får och ett lugnande och tillåtande svar kommer åter. Då för jag handen till min mun och tar en klunk. Genast fylls min kropp av en fantastisk energi och jag lättar nästan från marken. Det pirrar på min hud och jag blir euforisk. Jag förstår att jag har fått en högre energi till mig och jag nästan svävar tillbaka till min enhörning som troget väntar på mig.
På vägen tillbaka blir jag medveten om mycket mer detaljer i min omgivning samt om de varelser jag möter. De är inte längre skepnader utan tydliga varelser. En del liknar människor medan andra verkligen inte gör det. Jag ser på dem med stort intresse men känner mig absolut inte rädd för här i nionde dimensionen finns bara glädje och kärlek, en enorm harmoni jämfört med hur det känns att vara på Jorden. Om så Jorden bara finge en gnutta av den här härliga energin skulle alla människor leva i fullständig frid och fred. Jag hoppas verkligen jag hinner uppleva det i min fysiska form som Lena.